Lite oftare, mycket nyttigare

 

 

Bröd är mycket viktigare för hälsan än vad många tror. Bröd innehåller sunda kolhydrater som hjälper till att hålla oss pigga och friska.  Livsmedelsverket rekommenderar 6-8 skivor bröd om dagen, gärna fullkornsbröd. Det beror på att fullkornsbröd och många andra fiberrika bröd är extra bra för vikten, hjärtat och magen. 


Fem goda skäl att äta mera bröd

1. Sunda kolhydrater
Allt bröd innehåller sunda kolhydrater som ger viktigt energi till både muskler och hjärna. Många av våra måltider blir näringsmässigt bättre om vi lägger till sunda kolhydrater och minskar ner på fettet.

2. God mättnad
Behovet av mat som ger god mättnad, lagom med energi och viktiga näringsämnen ökar, eftersom vi rör oss mindre än tidigare. Fullkornsbröd och många fiberrika bröd ger god mättnad i förhållande till energi och kan därför vara en hjälp att hålla vikten.


Visste du att fet och fiberfattig mat mättar dåligt och därför lätt kan leda till ett allt för högt energiintag.
 

3. Bra för hjärtat
Fullkornsbröd håller hjärta och kärl friska och kan dessutom vara en hjälp att hålla vikten. Därför är mjukt och hårt fullkornsbröd en hjärtefråga.


Visste du att hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige?
 

4. Bra för magen
Fibrer är viktiga för att vi ska må bra och hålla oss friska. Fibrerna i fullkornsbröd och många  fiberrika bröd håller magen igång och stärker tarmens immunförsvar.
 

Visste du att du bär omkring på ca ½  kg tarmbakterier som också gillar bröd!  Bakteriefloran i tarmen är viktig för att vi ska hålla oss friska!
 

5. Viktiga mineraler och vitaminer
Bröd bidrar med många viktiga mineraler och vitaminer, bl.a. järn, magnesium och B-vitaminer. Mat som både innehåller mycket fibrer och järn är extra hälsosamt, eftersom många inte får i sig tillräckligt av just de näringsämnen. Den som äter fullkornsbröd flera gånger om dagen har lättare att täcka sitt behov av kostfibrer och järn.
 

Visste du att 32 procent av kostfibrerna och 13 procent av järnet i vår kost kommer ifrån bröd, trots att vi inte äter mer än 3-4 brödskivor om dagen.
 

Fullkorn bra för hjärtat
Vetenskapliga studier visar att människor som äter mycket fullkornsprodukter och som i övrigt lever hyfsat sund, i mindre utsträckning än andra drabbas av hjärtinfarkt.  Exakt vad det är i just fullkorn som bidrar till att hålla hjärtat friskt återstår att finna ut.

 

 

 

 

 

Fullkorn kan förebygga diabetes
Fullkornsprodukter och annan fiberrik mat är bra för att utjämna blodsockersvängningar och kan bidra till att minska risken att insjukna i diabetes typ II (åldersdiabetes), som är den snabbast växande folksjukdomen idag. Övervikt och fetma ökar risken att drabbas av diabetes typ 2. Fullkornsbröd och fiberrika bröd ger god mättnad och kan vara en hjälp att hålla en hälsosam vikt.

Varför är kolhydrater bra för hälsan?
Drygt hälften av all energin som vi får från maten bör komma från kolhydrater. Det beror på att det finns så många hälsofördelar med att äta mat som innehåller sunda kolhydrater;

Fiberrika bröd är extra sunt
Fiberrika bröd som innehåller kli och fullkornsingredienser ger god mättnad och är bra för hjärta och mage. Innehållet av mineraler och vitaminer är också högre än vanliga bröd.

Fiberrika bröd som innehåller fullkorn eller kli; 

  • motverkar förstoppning
  • kan stimulera tarmens immunförsvar
  • kan minska risken för övervikt/fetma
  • kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom.
  • kan minska risken att utveckla åldersdiabetes
  • kan minska risken att drabbas av tjocktarmscancer

 


               
 

 

Allt bröd innehåller sunda kolhydrater, som utöver energi ger oss ett visst tillskott av fibrer. Fibrer är viktigt för att vi ska må bra och hålla oss friska.

Vete, råg, havre och korn bidrar med ungefär samma näring till brödet, om de tillsätts som fullkornsingredienser. Vete ingår oftast i siktad form medan en stor del av rågen tillsätts som fullkorn.

Vete är lika näringsrikt som råg, havre och korn om det ingår som fullkornsmjöl. Siktat vetemjöl innehåller mindre fibrer, mineraler och vitaminer än fullkornsvete (grahamsmjöl), men bidrar med sund energi och en viss mängd fibrer.

Bröd, och i synnerhet fullkornsbröd och många fiberrika bröd innehåller rikligt med mineraler som järn, zink och magnesium. 13% av allt järn som vi får i oss via maten kommer ifrån bröd. Många skulle må bra av att öka sitt järnintag, bl.a. genom att äta mera bröd.

Kroppen har lättare att tillgodogöra sig bl.a.  järn och magnesium om brödet är syrligt (har ett lågt pH).  Bäst effekt får man från syrliga fullkornsbröd och syrliga fiberrika bröd (kliberikade), eftersom den typen av bröd innehåller mest mineraler.

Bröd innehåller sunda kolhydrater som ofta bidrar till att måltiden får en bättre näringssammansättning. Fullkornsbröd och många fiberrika bröd gör måltiden mera mättande och är bra för både hjärta och mage. Bröd till maten är många gånger en förutsättning för att vi ska äta hälsosamt mycket bröd.

 

 

 

 

 

Goda svar på nyttiga frågor

 

 

Snabbsvar på de 15 vanligaste frågorna om bröd och hälsa

 

 

 

 

 

1. Varför är det nyttigt att äta bröd?

 

 

2. Är sötat bröd onyttigt?

 

 

3. Är mörkt bröd nyttigare än ljust?

 

 

4. Är hårt bröd nyttigare än mjukt?

 

 

5. Blir man tjock av bröd som har ett högt GI?

 

 

6. Varför innehåller bröd socker och salt?

 

 

7. Varför finns det fett i bröd?

 

 

8. Varför är bröd till varje måltid en god vana?

 

 

9. Vad skiljer fullkornsbröd och nyckelhålsmärkta bröd?

 

 

10. Varför är fiberrika bröd så nyttiga?

 

 

11. Vilket sädesslag är nyttigast?

 

 

12. Vilket bröd är bäst för hjärtat och magen?

 

 

13. Varför innehåller många bröd olika tillsatser?

 

 

14. Varför är bröd viktigare när man väntar barn?

 

 

15. Är surdegsbröd nyttigare än andra bröd?

 

 

 

 

 

1. Svar: Bröd ger energi, fiber, vitaminer och viktiga mineraler.
Livsmedelsverket rekommenderar därför att man äter mellan
6-8 skivor bröd om dagen. Bara 1 av 10 svenskar äter tillräckligt med bröd

Fråga: Varför är bröd en så viktig del när man vill äta nyttigt?
Svar: Idag rör man sig betydligt mindre jämfört med tidigare. Behovet av
lagom energirik mat, som t.ex. bröd, har därför ökat. Bröd innehåller
dessutom fiber och järn - två näringsämnen som många får i sig för lite av.

Fråga: Är alla sorters bröd nyttiga?
Svar: Ja. Alla typer av matbröd innehåller relativt mycket kolhydrater
och lite fett. Det innebär att alla bröd är en bra energikälla för kroppen.
Olika bröd innehåller däremot olika mycket fiber, vitaminer och mineraler.
Därför rekommenderar Livsmedelsverket att minst hälften av de 6-8 bröd-
skivorna kommer från nyckelhålsmärkta bröd eller fullkornsbröd.

Fråga: Hur kan bröd vara nyttigt när det innehåller så mycket kolhydrater?
Svar: Hjärnan, nervsystemet och delar av vårt immunförsvar kan inte fungera
utan kolhydrater som bränsle. Kroppen gör ingen skillnad på om kolhydraterna kommer från socker eller stärkelse.

Fråga: Blir man inte tjock av kolhydrater?
Svar: Nej, kolhydrater ger bara hälften så mycket energi per gram som
fett. Långtidsstudier visar därför att det är lättare att gå ner i vikt och behålla en hälsosam vikt om man äter mer kolhydrater och mindre fett.

Sunda Brödvanor:
Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn
* 6-8 skivor bröd om dagen för vuxna
* 3-5 skivor bröd om dagen för barn
* Välj så att minst hälften av skivorna uppfyller kravet för nyckelhålsmärkning

ÅTER

 

2. Svar: Nej. Sockerinnehållet i olika bröd varierar, men är lågt jämfört med
många andra livsmedel. Därför rekommenderar Livsmedelsverket oss att äta
mer bröd.

Fråga: Varför tillsätter man socker och sirap i bröd?
Svar: Socker och sirap förstärker de naturliga smakämnena i bröd och gör
brödet mjukare, saftigare och mer hållbart. Lite socker behövs också som
näring till jästen och förbrukas när brödet jäser.

Fråga: Varför innehåller många mjuka fullkornsbröd sirap?
Svar: Mjuka fullkornsbröd blir godare, saftigare och får längre hållbarhet med socker eller sirap. Idag är utbudet av fullkornsbröd så stort att alla kan
hitta sitt favoritbröd oavsett om man vill ha ett osötat eller sötat bröd.

Fråga: Varför innehåller ett osötat bröd socker?
Svar: Ett osötat bröd innehåller inget tillsatt socker. Däremot kan en liten
mängd socker komma från andra ingredienser, som exempelvis malt, sirap eller honung. En viss del socker förbrukas under jäsningen och ett bröd
räknas därför som osötat så länge man inte tillsätter mer socker än
vad som förbrukas som jästnäring.

Fråga: Kan man rekommendera sötat bröd till en diabetiker?
Svar: Ja. Det viktigaste vid diabetes och förhöjda blodsockervärden
är att brödet tar lite längre tid för kroppen att bryta ner och omvandla
till blodsocker (brödet ska ha ett lågt GI). Bröd med mycket fiber, hela
kärnor och med stor andel surdeg är därför de bästa valen. Bröd blir
inte >>snabbare<< för att de innehåller socker eller sirap.

ÅTER

 

3. Svar: Nej. Förr kunde man titta på brödets färg för att se om det t.ex. innehöll extra mycket fiber. Idag är det inte så enkelt. Ljus fiber, ljust fullkornsvete, ny malningsteknik, men också mörk sirap och mörk malt gör det omöjligt att döma ett bröd efter dess färg.

Fråga: Hur får brödet sin färg?
Svar: Ett bröd blir mörkare om det innehåller mörk sirap, malt, vört eller surdeg. På våra vanligaste vete- och rågsorter är skaldelarna betydligt mörkare än övriga kärnan. Därför är fullkornsbröd och bröd som innehåller mycket kli ofta mörkare till färgen än bröd som bakats på siktat mjöl. Men idag kan man också mala fullkorn på ett sätt som ger ett ljust mjöl.

Fråga: Är grovt bröd nyttigare än ljust?
Svar: Allt bröd är nyttigt -grovt eller fint, mörkt eller ljust. Ett grovt bröd innehåller oftare mer fiber och fullkorn än ett fint bröd. Men varken färg eller grovhet berättar allt om hur nyttigt ett bröd är. Istället är det bättre att dela in bröd i nyckelhålsmärkt bröd, fullkornsbröd och andra bröd.

ÅTER

 

4. Svar: Nej. Däremot blir bröd oftast nyttigare om de innehåller mycket fullkorn. Alla fullkornsbröd, både hårda och mjuka, mättar bra, håller magen i trim och bidrar till ett friskt hjärta.

Fråga: Bakar man knäckebröd på samma ingredienser som mjuka bröd?
Svar: Både ja och nej. Mjukt rågbröd innehåller samma ingredienser som knäckebröd, men kompletteras ofta med vetemjöl eller siktat rågmjöl. Ibland tillsätts också socker eller sirap för att det mjuka brödet ska bli luftigare, saftigare och mer hållbart.

Fråga: Har hårt bröd och knäckebröd lägre GI än mjuka bröd?
Svar: Nej, de flesta hårda och mjuka bröd har ett relativt högt GI. GI-värdet sänks om brödet innehåller mycket hela kärnor, havrekli, linfrö eller är bakat på surdeg. Då bromsas nämligen kroppens nedbrytning av stärkelse vidare till blodsocker.

ÅTER

 

5. Svar: Nej. Tjock blir man bara om man får i sig mer energi än vad man förbrukar.

Fråga: Vad är GI?
Svar: GI är en förkortning av glykemiskt index. GI-värdet berättar hur ett livsmedel eller en måltid påverkar blodsockerhöjningen. Ett högt värde (>70, med glukos som referens) betyder snabb och hög höjning.

Fråga: Är det hälsosamt att välja livsmedel med lågt GI-värde?
Svar: Både ja och nej. Att bara välja livsmedel efter GI är ingen garanti för att äta nyttigt. GI anger bara hur snabbt och kraftigt ett enskilt livsmedel påverkar blodsockret. Det säger inget om hur mycket kostfiber, proteiner, fett, vitaminer eller mineraler som livsmedlet ger. Ur hälsosynpunkt är det därför viktigare att välja mat som bröd, pasta och ris efter fiber- och fullkornsinnehåll snarare än efter GI. De nya nordiska näringsrekommendationerna säger också att konsumtionen av bröd och spannmålsprodukter med högt fiberinnehåll bör öka

Fråga: Har alla vita bröd högt GI?
Svar: Nej. GI har ingen koppling färgen på ett bröd. Istället har bröd som är bakat på surdeg eller innehåller hela kärnor, havrekli och linfrö ett lägre GI värde än annat bröd. Det finns därför både ljusa och mörka bröd med bevisat lågt GI.

Fråga: Får brödet ett högre GI-värde om det innehåller tillsatt socker eller sirap?
Svar: Nej. Det tar längre tid för kroppen att omvandla socker och sirap till blodsocker än vad det tar att omvandla stärkelsen i mjölet. Det innebär att varken tillsatt socker eller sirap höjer brödets GI.

Fråga: När passar bröd med olika GI extra bra?
Svar: Det är nyttigare att välja mat som bröd, pasta och ris efter fiber- och fullkornsinnehåll snarare än efter GI. Bröd med hela kärnor och mycket fiber är nämligen nyttiga för alla människor i alla situationer. Efter hård fysisk träning är det dock bra att snabbt fylla på energilagren i musklerna. Då passar det extra bra med bröd som har högt GI.

Snabba eller långsamma kolhydrater?
GI är bara en del av ekvationen. Ur hälsosynpunkt är det viktigare att välja bröd efter fiber- och fullkornsinnehåll än efter GI

ÅTER

 

6. Svar: Bröd innehåller alltid en viss mängd socker, eftersom det finns naturligt i mjölet och i andra ingredienser. Eftersom allt bröd innehåller sockerarter kan det aldrig märkas med >>sockerfritt<< eller >>utan socker<<. Salt i sin tur förbättrar ofta ett bröds hållbarhet, produktkvalitet och smak.

Fråga: Är kolhydrater samma sak som socker?
Svar: Nej. Kolhydrater är ett samlingsnamn för stärkelse, sockerarter och fiber. Vid enkel näringsdeklarering på brödförpackningen anges kolhydrater som summan av alla ingående kolhydrater i brödet. Vid fullständig näringsdeklarering anges istället kolhydrater som summan av stärkelse och sockerarter. Kostfiber redovisas däremot separat.

Fråga: Är salt nyttigt?
Svar: Ja, men inte i för stora doser. Idag får vi i oss mer salt än vad som är nyttigt. Därför rekommenderar Livsmedelsverket att saltinnehållet i alla livsmedel, även bröd, minskar under de kommande åren.

Fråga: Är Na samma sak som salt?
Svar: Na är den kemiska förkortningen för natrium, som ingår i natriumklorid. Natriumklorid är samma sak som koksalt. Eftersom man ska vara försiktig med att äta för mycket salt redovisas natrium separat på brödförpackningen. Genom att multiplicera mängden natrium med 2,5 kan man räkna fram motsvarande mängd koksalt.

Fråga: Varför ingår salt i bröd?
Svar: Salt binder vatten och gör därför mjukt bröd mindre smuligt. Salt är också viktigt för att kontrollera jäsningsprocessen och för att undvika att degen blir för klistrig. Brödet får en finare färg, god sälta och blir luftigare. Salt halten i mjukt bröd påverkar också den mikrobiologiska hållbarheten. En minskning av salthalten i bröd kan försämra hållbarheten med upp till två dagar.

Fråga: Varför blir bröd nyttigare om det innehåller mindre salt?
Svar: För mycket salt kan bidra till högt blodtryck, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. I genomsnitt kommer ungefär 10 % av allt salt vi äter från bröd. Ur hälsosynpunkt är det önskvärt att vi äter mera bröd, men också att saltinnehållet i bröd successivt sjunker under de kommande åren

ÅTER

 

7. Svar: För att brödet ska smaka bättre, få en jämnare struktur, smula mindre och hålla sig färskt längre. Men bröd innehåller inte så mycket fett, bara 2-6 g fett per 100 g bröd.

Fråga: Vilka olika typer av fett finns?
Svar: Allt fett som används inom bakning innehåller en kombination av mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Mättat fett är, lite förenklat, hårt fett. Med det menas fett som är hårt i kylskåp som t.ex. fettet i smör och kokosfett. Enkel- och fleromättat fett räknas till mjuka fetter och finns mest i vegetabiliskt fett och olja.

Fråga: Vilket fett är nyttigast?
Svar: Fett behövs som energikälla och som en del av kroppens alla celler. Idag äter vi för mycket fett, framförallt av det mättade fettet. Vi bör därför minska det totala intaget av fett och äta en större andel enkel- och fleromättat fett.

Fråga: Vad är transfetter?
Svar: Transfettsyror kan bildas när vegetabilisk olja görs om till delvis härdat fett. I kroppen behandlas transfett som en mättad fettsyra och kan därför leda till hjärt-kärlsjukdomar. Transfetter finns också naturligt i små mängde i mjölkfett. Bröd är inte någon nämnvärd källa till transfetter. Transfett får vi i oss från t.ex. pommes frites, piroger, pajer, snacks och godis.

Fråga: Vad är härdat fett?
Svar: Härdat fett är vegetabilisk olja som upphettas och tillverkas till fastare konsistens. Bagerier använder härdat fett för att få ett sprödare och frasigare bröd samt för att förhindra härskning av fettet. Fullt härdat fett innehåller inga transfetter, vilket däremot delvis härdat fett kan göra.

ÅTER

 

8. Svar: Många har dåligt samvete för att de inte äter rätt. Att servera bröd till maten är ett enkelt och smart sätt att få i sig lagom med energi. Bröd innehåller också många vitaminer och viktiga mineraler.

Fråga: Måste man verkligen åta bröd till varje måltid för att äta nyttigt?
Svar: Många äter sitt nyttigaste mål till frukost och där har brödet en given plats. Däremot är det alldeles för få som äter bröd till lagad mat. Bröd till maten är därför många gånger en förutsättning för att vi ska kunna öka intaget av kostfiber och åta våra 6-8 skivor bröd per dag. Det gör dessutom måltiden godare och lättare att variera.

Fråga: En macka är väl inte lika nyttigt som ett lagat mål mat?
Svar: Jo. En matig macka som innehåller rikligt med grönsaker och magert kött- eller fiskpålägg är en riktigt nyttig måltid. Om man väljer nyckelhålsmärkt bröd eller fullkornsbröd blir måltiden dessutom ännu mer mättande och näringsrik.

Fråga: Är det lika nyttigt att äta bröd till köttgrytan som att äta potatis?
Svar: Ja, ur näringssynpunkt är pasta, potatis och ris utbytbara med bröd. Om man byter ut vitt ris eller potatis mot fullkornsbröd ökar dessutom måltidens fiberinnehåll.

Fråga: Blir man inte tjock om man utöver maten äter 1-2 skivor bröd?
Svar: Nej, inte så länge dagsintaget är energibalanserat. Lunchen är den måltid som många hoppar över eller försöker halvhjärtat hinna med i ett tidspressat schema. Det är dumt eftersom ungefär en tredjedel av all energi ska komma från just lunchen. Då blir det lättare att undvika småätande under eftermiddagen eller ett för högt energiintag under kvällen. Nyckelhålsmärkt bröd och fullkornsbröd till måltider bidrar till att man håller sig mätt längre och hjälper därför till att behålla en hälsosam vikt.

Fråga: Är smörgås ett bra mellanmålsalternativ?
Svar: Ja. Mellanmål är viktiga för att fylla på med energi och undvika lågt blodsocker mellan våra huvudmåltider. Smörgås är då ett nyttigt mellanmålsalternativ för alla - både vuxna och barn. En skiva bröd med magert pålägg ger ungefär lika mycket energi som en normalstor banan och bara hälften så mycket energi som 1 hg blandgodis.

ÅTER

 

9. Svar: Alla fullkornsbröd uppfyller kraven för nyckelhålsmärkning. Men ett nyckelhålsmärkt måste inte innehålla fullkorn.

Fråga: Vad innebär nyckelhålsmärkningen?
Svar: Brödet ska ha ett hälsosamt innehåll av fiber, fett, socker och salt för få märkas med Livsmedelsverkets nyckelhålssymbol. Läs mer på www.slv.se

Fråga: Vad är nyttigast - ett fullkornsbröd eller ett nyckelhålsmärkt bröd?
Svar: Både fullkornsbröd och nyckelhålsmärkta bröd är extra nyttiga. Den som äter mycket fullkorn och lever hyfsat hälsosamt löper mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt. Troligtvis är det kombinationen av fiber, vitaminer, mineraler, antioxidanter och andra nyttiga ämnen som tillsammans gör att hjärtat hålls friskt. Fullkornsbröd och nyckelhålsmärkta bröd gör dessutom att man håller sig mätt längre. De håller magen i trim och ger ett viktigt tillskott av bland annat järn, magnesium och folsyra.

Fråga: Varför innehåller hårt bröd i allmänhet mer fullkorn är mjukt bröd?
Svar: Hårt bröd innehåller mycket mindre vatten än mjukt bröd. Jämför man hur mycket fullkorn man får i sig i gram per normalportion bröd, så är skillnaden mellan ett mjukt och hårt bröd försumbar.

Fråga: Kan både ljusa och mörka bröd vara nyckelhålsmärkta och innehålla fullkorn?
Svar: Ja. Ljus fiber, ljust fullkornsvete, ny malningsteknik, mörk sirap och mörk malt gör det idag omöjligt att säga något om ett bröds innehåll bara genom att titta på färgen. Både ljusa och mörka bröd kan därför vara nyckelhålsmärkta och innehålla fullkorn.

Fråga: Är helkornsbröd samma sak som fullkornsbröd?
Svar: Nej. Ett helkornsbröd får sitt namn av att det innehåller hela kärnor av spannmål. Ett helkornsbröd får bara kallas fullkornsbröd om det uppfyller de kriterier som krävs för fullkornsbröd.

Fråga: Är det viktigt att alltid välja det bröd som innehåller mest fullkorn?
Svar: Nej. Fullkorn är väldigt nyttigt och vi mår bra av att äta mycket av det. För många är det dock lättare att äta mindre kompakta fullkornsbröd flera gånger om dagen än att bara välja bröd efter procentuellt fullkornsinnehåll.

ÅTER

 

10. Svar: Fiber är nyttiga eftersom det ger en god mättnadskänsla och håller magen i trim.

Fråga: Vilka bröd innehåller mest fiber?
Svar: Fullkornsbröd och bröd som är nyckelhålsmärkta innehåller en hög andel fiber. Hårt bröd av fullkornsråg innehåller mest fiber. Mjukt bröd innehåller 25-30% vatten, som späder ut fiberinnehållet.

Fråga: Säger färgen på brödet något om fiberinnehållet?
Svar: Nej. Bröd kan innehålla många olika sorters fiber. Kli är mörkare till färgen, medan sockerbetsfiber, potatisfiber och majsfiber är ljusa. Det går därför inte att bedöma ett bröds fiberinnehåll genom att bara titta på färgen. Läs istället på näringsdeklarationen

Fråga: Kan fiber bidra till en hälsosam vikt?
Svar: Ja. Fiber fyller ut magen och det gör att man känner sig mätt längre. Den som äter mycket fiber har därför lättare att äta lagom mycket. Då blir det lättare att hålla vikten.

Fråga: Varför är fiber bra för magen?
Svar: Fiber sätter fart på magen och minskar därför risken för förstoppning. Det är vanligt att emellanåt besväras av trög mage och då är fiberrikt bröd bra för att få igång magen på ett naturligt sätt.

Fråga: Är fiber bra när man har högt blodsocker?
Svar: Ja. Fiber är nyttiga för alla, men speciellt bra för personer med förhöjda blodsockervärden eller åldersdiabetes (typ 2). Löslig fiber kan stabilisera blodsockernivån efter en måltid. På så sätt är det lättare att hålla en hälsosam vikt, vilket är viktigt för att motverka utveckling av åldersdiabetes.

ÅTER

 

11. Svar: Alla fyra sädesslagen är nyttiga, men på olika sätt. Nyttigast blir produkterna när man använder fullkornsprodukter som ingrediens.

Fråga: Varför är vete nyttigt?
Svar: Vete innehåller mycket fiber i skaldelarna. Det är därför viktigt att äta veteprodukter med skaldelarna kvar. Grahamsmjöl (fullkornsprodukt av vete) är rikt på järn och selen

Fråga: Varför är råg nyttigt?
Svar: Råg innehåller 13,6 g kostfiber/100 g, betydligt mer än i de övriga sädesslagen. Kostfibern sitter inte endast i skaldelarna, utan i nästan hela rågkornet. Det innebär att en rågprodukt alltid innehåller en stor andel kostfiber. Ett högt intag av fullkornsråg kan minska risken för hjärtsjukdom. Rågen är också rik på järn och kalium.

Fråga: Varför är havre nyttigt?
Svar: Havre innehåller 13,3% protein och en hög andel enkelomättat, nyttigt fett. Havre innehåller också både lösliga och olösliga betaglukaner i de yttre delarna av kärnan. De lösliga kan sänka kolesterolvärdet i blodet. Betaglukaner kan även sänka en produkts GI.

Fråga: Varför är korn nyttigt?
Svar: Korn har ungefär lika mycket lösliga fiber som det finns i havre, med den goda effekten att de kan sänka kolesterolvärdet i blodet. Korn är rikt på kalium och B-vitamin.

Fråga: Är dinkelmjöl nyttigare än vetemjöl?
Svar: Det är nästan ingen skillnad på dinkelmjöl och vetemjöl, förutom att dinkelmjölet innehåller lite mer protein. Viktigast när det gäller veteprodukter är att så mycket skaldelar som möjligt finns kvar i slutprodukten.

Fråga: Är det sant att råg förebygger hjärtsjukdomar?
Svar: Studier har påvisat ett samband mellan ett högt intag av fullkornsprodukter och minskad förekomst av hjärtinfarkt/hjärtsjukdom. Därmed är det av betydelse att veta att rågen har högst andel kostfiber, jämfört med övriga spannmål.

ÅTER

 

12. Svar:  Fullkornsbröd, mjukt som hårt, bidrar till att hålla magen och hjärtat friska. Människor som äter mycket fullkornsprodukter löper en mindre risk för att drabbas av hjärtinfarkt.

Fråga: Vilket bröd är bäst när man vill gå ner i vikt?
Svar: Fullkornsbröd och nyckelhålsmärkt bröd innehåller mycket fiber som fyller ut magen. Det gör att man känner sig mätt längre, vilket är bra när man vill äta mindre. Fiber stabiliserar också blodsockersvängningar, vilket minskar risken för småätande.

Fråga: Varför är bröd med mycket fiber och fullkorn bra vid höga kolesterolvärden?
Svar: Den som äter mycket fullkorn löper mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt. Varför vet man inte idag, men troligtvis är det en kombination av fiber, mineraler, antioxidanter och växtsteroler som ger den skyddande effekten. Löslig fiber som finns i havre, korn och råg, bidrar dessutom till att sänka höga kolesterolvärden.

Fråga: Varför är fullkornsbröd bra för den som har högt blodtryck?
Svar: Studier visar att den som äter mycket fullkornsprodukter, magra mjölkprodukter, frukt och grönsaker kan sänka ett förhöjt blodtryck. Högt blodtryck ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

ÅTER

 

13. Svar: Tillsatser används för att få en jämnare produktkvalitet och längre hållbarhet.

Fråga: Vad är en tillsats?
Svar: En livsmedelstillsats används i mycket små mängder för att förbättra ett livsmedels näringsvärde, hållbarhet, konsistens, färg eller smak. Tillsatsen ska vara godkänd av EU, oskadlig för hälsan och vara av stort värde för konsumenten.

Fråga: Vad är mjölbehandlingsmedel?
Svar: Mjölbehandlingsmedel kallas alla tillsatser som används för att förbättra mjölets bakningsegenskaper. Askorbinsyra (C-vitamin) och enzymer är de vanligaste tillsatserna som används för att ge ett luftigare bröd.

Fråga: Varför tillsätter man emulgeringsmedel?
Svar: Emulgatorer tillsätts i bröd för att ge bättre volym och en längre hållbarhet. Emulgatorer finns naturligt i våra vanligaste fetter och kan vara av både vegetabiliskt och animaliskt ursprung.

Fråga: Varför används konserveringsmedel?
Svar: Konserveringsmedel fördröjer tillväxten av bakterier, mögel och jästsvampar i mat. Den som tillverkar bröd har därför möjlighet att använda en viss mängd konserveringsmedel om behov finns.

Fråga: Kan bröd innehålla färgämnen eller sötningsmedel?
Svar: Nej. Färgämnen och sötningsmedel får inte tillsättas i bröd.

ÅTER

 

14. Svar: Bröd innehåller folsyra. Intag av folsyra är särskilt viktigt under de första graviditetsveckorna, eftersom vitaminet skyddar fostret mot ryggmärgsbråck. Det är också viktigt att man får i sig tillräckligt med folsyra under amningsperioden.

Fråga: Innehåller bröd något järn?
Svar: Ja. Fullkornsbröd ger maximalt med järn och andra viktiga mineraler. Utan järn kan blodet inte transportera runt syre i kroppen. Därför är det viktigt att järnintag och järnförluster balanserar varandra, vilket inte är alldeles enkelt. Många gravida får i sig för lite järn. Genom att äta bröd som innehåller surdeg maximeras järnintaget.

Fråga: Finns fler fördelar med att äta bröd under graviditeten?
Svar: Ja. När man väntar barn är det många som behöver tänka lite extra på att hålla gång magen. Fullkornsbröd och andra fiberrika bröd är en hjälp att förebygga problemen. Dessutom bidrar de med många viktiga mineraler, både för mamma och foster.

ÅTER

 

15. Svar: Ja. Kroppen har lättare att tillgodogöra sig mineraler som järn och magnesium om brödet är syrligt. Surdegen får därför bästa effekt när den kombineras med fullkorn, eftersom den typen av bröd innehåller mest mineraler.

Fråga: Vad är surdeg?
Svar: Surdeg är en blandning av mjöl (råg eller vete) och vatten där mjölksyrebakterier och jästsvampar producerar mjölksyra, ättiksyra, alkoholer, aromämnen och koldioxid. Surdeg tillsätts för att göra brödet saftigare, smakrikare, mindre smuligt och mer hållbart.

Fråga: Vad är ett surdegsbröd?
Svar: Ett surdegsbröd kan innehålla olika mycket surdeg. Svenska surdegsbröd innehåller i regel mellan 10 och 20 % surdeg. Traditionella tyska, estniska och finska surdegsbröd innehåller däremot ofta en betydligt högre andel surdeg, någonstans mellan 50 och 100 %.

ÅTER